En personlig berättelse från Sandra Svensson om och vad som hände på vägen till vinsten i Norska parmästerskapen. Sandra och Frida Schelander vann tävlingen 6-7 september 2003. Här finns resultaten i siffror.
Ok, då börjar vi
Resan började på fredag förmiddag. Vi va tre stycken som åkte dit: Frida,
Sandra och Rickard. Resan börjde med att vi köpte pizza som vi slaffsa i oss i
bilen.. ( bra diet inför tävlingen..) Vi åkte
ifrån Landvetter runt halv tre. Resan dit var lite seg.. Vi stannade några gånger
för att rasta hästarna, stackarna trodde nog att vi hade kidnappat dom.. Vi körde
upp till Oslo och sen ner mot Kristiansand. Tävlingsplatsen låg i närheten av
Arendal, Fevik för att vara exakt. Vi var framme runt tolv tiden och hästarna
fick varsin box och Nancy blev överlycklig då hon upptäckte hingsten i boxen
tvärsöver...
Sen var det dax att sätta upp tältet.. Mitt i natten.. Men det gick bra fast
jag antar att vi väckte alla andra deltagarna.. Tur att Rickard var med, annars
hade vi nog fått sova i bilen..
Lördag morgon ringde väckarklockan sju. Spännande att se hur platsen såg ut
i dagsljus! Vi hade inte valt den bästa platsen att tälta på, det fanns en
del gropar i tältet och våra ryggar gillade inte detta.. stela som sjutton
vandrade vi iväg till stallet och blev välkommnade med glada gnägg!
Tävlingsområdet är fantastiskt fint! Stora ljusa stall, nybyggt och fräscht,
2 maneger och 2 stora ute ridbanor. Väldigt fint med andra ord. Frida var
lycklig över alla hasselnöttsträden runt området, utanför vårat tält låg
en stor hög med skal. Man kunde tro att det bodde en ekorre i vårat tält..
Kort och gott, om man inte hitta Frida hos hästarna så kunde man vara säker på
att hon var vid nötterna...
Efter frukost hade vi möte då vi lottade de 4 första heaten. Vi var 13 par
som var med i tävlingen.
Klockan 10 startade första heatet och där var vi med.
Det gick inte så bra kan vi inte påstå.. Det började med slalom, redan här
gjorde vi en miss... men kom tvåa i den grenen, nästa var muggflytt och Sandra
ramlade av... eller rättare sagt hon skulle hoppa upp efter en miss och ramlade
över.. Felicia var lös och hon jaga runt henne en liten stund. Men kul hade
vi. Vi skrattade hela tiden åt det som hände... senare när vi gjorde däcket
blev hon även sparkad av Nancy på foten... Detta va ett katastrof heat för
oss som ni kanske förstår men vi kämpade ändå och kom tvåa.
Nästa heat för oss gick bättre. Den vann vi och fick rätt bra poäng.
På kvällen blev det middag för alla deltagarna och det delades ut priser för
dagens placeringar. Vi låg totalt trea, 4 gick till A- Finalen, dit ville vi...
Tillbaka till hotellet satt vi i cafeterian, vissa förfestade, de skulle in
till "byn".. Vi gick och la oss någorlunda tidigt. Mitt i natten
vaknade jag av att det regnade in.. Stackars Rickard gick upp och täckte för
taket där det regnade in, vi andra 2 sov gott vidare... Det regnade hela
natten, jag blev förvånad att vi inte hade drivit bort på morgonen.. Som tur
är slutade det att regna precis innan tävlingen satte igång.
Dax för sista omgången innan finalen. Vi red väldigt bra och vann detta
heatet. Kändes bra inför A-finalen som vi kom med till. Vi vilade en stund
innan finalerna började. Det började regna igen men konstigt nog slutade det
igen innan tävlingen började. Skumt men skönt att slippa rida i regnet!!
Det började med D-Finalen och vi hjälpte till en stund på banan.
När det närmade sig A-finalen hämtade vi våra hästar, stackarna va trötta
efter allt ridande, men de piggnade snart till igen. Vi var riktigt laddade och
kämpade järnet! Det var
riktigt tufft i början men sen va det som att allt släppte och det gick på räls!!
Vi vann 6 av 10 grenar och kom bra till i de övriga 4.
(Det gick rykten i publiken om att svenskarna var bra i början men tappade i
slutet... tji fick dom..)
Vi vann A-finalen med 36 poäng, 7 poäng före tvåan, och vi var riktigt nöjda!
Vi fick jättefina priser: Rosetter, pokaler, blommor, silverramar och täcken.
Det var lite kalabalik när 13 par skulle rida ärevarv efter prisutdelningen
men kul var det!
Direkt efter tävlingen packade vi in allt i bilen och började köra hemåt.
Denna gång tog det bara 8 timmar hem...
Sandra Svensson